Du har ingen aning, du har aldrig haft någon aning. Jag har aldrig varit något för dig och jag kommer aldrig vara. Jag blir så ledsen av det du gör.

Om du bara visste.

Genom alla år skulle du vara de som finns där för mig mest, men de var du inte, det var tio år sen. Du fattar inte.

Och även om du vill finnas där för mig så lyckad du aldrig. Det blir fel, all the time.

Samtal som dom här får mig att gråta och du har ingen aning hur mycket du sårar mig.

Det är äntligen snart slut på denna hemska månaden. Oktober 2012 har varit den värsta månaden i hela mitt liv och jag skulle inte vilja ha tillbaka den över något annat.

It's still going men man måste inse att man måste kämpa ialla fall, trots allt och alla sviker så måste man.

Jag hoppas och ber att allt blir bättre och det kommer det bli även om det kommer ta tid. Men en dag och när den dagen kommer, kommer jag kram världen.

Är mycket inne på en tatuering nu och det ska snart bli av! Alexandra ska pusha på mig hoppas jag för jag är alldeles för feg för att göra det själv.

Tänkte först tre stjärnor och dom skulle de stå varsnii bokstav; C, H, I. Som ska stå för Christel (mamma), Helena (syster), Ing-marie (mormor) men jag vet inte hur snyggt de skulle va. Ska försöka hitta något snyggt motiv och något snyggt motiv som passar ihop som en koppling med dom tre eftersom dom är det viktigaste som finns i mitt liv, hade inte klarat en dag utan dom och dom kommer aldrig lämna mig och jag kommer aldrig lämna dom.
Sen är jag inne på en vanlig text 'dum spiro, spero' på latin som betyder 'så länge jag andas, hoppas jag.' på svenska. Vart jag vill ha den är oklart men är rätt mycke inne på det som en 'första' liksom.

Sen sista skulle va ett minne till farfar. Hitta en asfin!! Va ängelvingar och en ring över, väldigt fin skugga och så. Sen under skulle de stå antingen farfar eller hans namn, sune. Året han va född och året han gick bort. Skulle betyda så himla mycket och ha den. Och det va på baksidan av benet och då tänkte jag om, alltså de kommer ju tyvärr hända så vill ja ha mormor på andra sidan, även om ja inte vill tänka på det nu!!!! men ändå.

SÅ däröfr börjar jag med texten va. hoppas det blir av bara :)

Jag har fyra pass på servichuset kvar och vi är sju styckna av det gamla gänget som är kvar och på fredag kommer verkligen vara sista typ. Helt sjukt men det kommer vara det. Det finns männiksor jag kommer sakna så himla mycket så det gör ont i hjärtat. Människor som gjort en skillnad i mitt liv. Ni har blivit som min familj alltså. Så fina.
Vissa vill jag fortfarande träffa och hålla kontakten med, även om det antagligen inte kommer bli så. Vissa vill jag inte ens se för man kan inte komma överens med alla, så enkelt är det.
Mina fina guldkorn.

Nej nu ska jag diska lite grann tror jag! Baj baj.